Halvdag på jobbet idag, tog sovmorgon och stretchade fötter och rehabtränade axlar innan jag gick till bussen. Jag kan inte sluta träna helt och fötter kan man alltid förbättra... Älsklingen håller koll på mig och gnäller om jag gör för mkt så den mesta av tiden hemma spenderas i soffan framför TV:n, utan att ramla ner i random stretchposition som jag brukar.

Ett liv utan träning är helt enkelt väldigt tråkigt...

Fikade igår med H och F, det är skönt att ha sådana vänner. Även om vi träffas alldeles för sällan så känns det inte alls så när vi ses utan vi kan prata om allt och inget och inget känns konstigt.

Vi kom fram till att vi är en mkt skadad generation, vi äter alla piller av ngt slag (även om vi alla hade olika) så jag undrar vad som hände egentligen. Borde vi inte vara lyckliga per automatik?

På torsdag ska vi träffas igen och med K och bebisen åxo, hela gänget samlat som tidigare. + bebis.

Ikväll ska jag äta middag med Barcelonagänget, Emma, Clara och Camilla, igen. Ser så fram emot resan i juli och jag hoppas verkligen att min kropp är överrens med mig till dess, vill kunna få ut det mesta av tiden där nere med pole, yoga, stretch och allt annat. Årets retreat är fullbokad men det finns info på Ecole de Poles hemsida för den som är intresserad inför nästa år.

De andra ska köra OP innan men jag får ramla runt på stan eller ngt när jag tröttnar på att jobba. Vilket nog är ganska snart när alla andra börjar gå hem.